Tekniska gummin passar för krävande ändamål

Den industriella tillverkningen av gummiprodukter genom valsning och vulkanisering av naturgummi inleddes redan i mitten av 1800-talet. Indianerna i Amazonas hade redan använt naturgummi från gummiträd i ett hundratal år genom att koka den till olika föremål samt stryka latex som fuktskydd på olika textiler. Med tiden har olika typer av syntetiska, dvs. konstgjorda, gummin slagit ut naturgummin. Det viktigaste användningsområdet för gummi idag är fordonsdäck, varav cirka hälften av hela råämnesproduktionen består av rågummi.  Tekniska gummin verkar spela en mindre roll inom gummiindustrin men desto större på de mer krävande användningsområdena som gruvindustrin, skogsindustrin och stålindustrin.

Gummi är en elastomer, dvs. ett ämne med stora molekyler, som snabbt återgår till sin ursprungliga form efter formförändringar orsakade av mindre spänning. När rågummi till exempel vulkaniseras eller bakas kan det användas till olika gummiprodukter. Vulkanisering är en reaktion där elastomerkedjorna binder oåterkalleligt i vissa delar till varandra som en effekt av värmen. Vid vulkaniseringen förändras den plastiska, formbara, gummiblandningen till ett elastiskt material.

Gummi är ett mycket annorlunda material eftersom det är hållbart men elastiskt och det används då det finns behov av elasticitet, dämpning, tätning, skydd eller anslutningar. Gummi har följande särskilda egenskaper:

  • elasticitet eller motståndskraft eller flexibilitet
  • slittålighet (hållbarhet, hårdhet, klämbarhet, nötningstålighet)
  • friktion
  • vibrationsdämpning
  • luft- och vattentäthet
  • värme-, kyl-, ång- och väderbeständighet
  • elisolering
  • vidhäftningsförmåga

Ur gummiblandningarna har olika kvaliteter utvecklats, enligt de krav som ställs på slutprodukterna vid olika användningsändamål. Nya gummikvaliteter skapas mer sällan idag men utveckling sker i t.ex. skräddarsydda katalyter och tillämpningen av nanoteknologin. De vanligaste gummikvaliteterna finns även i specialkvaliteter som uppfyller kraven för olika förhållanden. En mycket viktig del i produktdesignen är att välja rätt elastomertyp, eftersom produktens hela livslängd kan vara beroende av gummidelens hållbarhet.

  • Universalgummin
    • NR   -    naturgummi
    • SBR  -   styrenbutadiengummi
  • Gummi för  specialändamål
    • NBR -    nitrilgummi
    • CR -      kloroprengummi eller Neopren
    • EPDM - etenpropengummi
  • Specialgummi
    • CSM -   klorsulfonerad polyetengummi eller Hypalon
    • Q -       silikongummi
    • FPM -  fluorgummi eller Viton

Syntetisk gummiblandning som är en mineraloljebaserad polymer, baserad på följande råämnen:

  1. elastomerer
  2. aktiva och icke-aktiva fyllmedel, som sot, kiselsyra, talk och kaolin
  3. mjukgörare, som mineraloljor, växtoljor och syntetiska mjukgörare
  4. skyddsämnen, som antioxidanter och antiozonanter                   
  5. vulkaniseringsämnen, som acceleratorer, aktivatorer och fördröjare
  6. tillsatsämnen, t.ex. peptisatorer, dispergeringsmedel, hartser, färger, flamskyddsmedel

Bland våra gummiblandningar finns flera olika alternativ för olika ändamål. Gummi kan häfta mycket hårt på stål och i stort sett alla typer av material, förutsatt att det tål de tryck och temperaturer som krävs för vulkanisering.  Våra experter har know-how om både kundernas anläggningar och processkraven samt våra råämnen och kan därmed välja rätt lösning för kundens ändamål vad gäller mekaniska, kemikaliska och termiska egenskaper.